Detelja

Igår skickade vi in ex-jobbet!
En hel termins arbete och slit...
Oj, vilken underlig känsla det är.
Jag kommer på mig själv hela tiden med att tänka på att jag kanske borde skriva något på arbetet... haha det behövs ju inte för det är redan inskickat! Nu får vi bara hoppas på att det blir godkänt också! :)

I och med att detta nu är inskickat så har jag inget dåligt samvete över att jag tänker fly från Halmstad över dagen. I måndags fyllde nämligen min älskade mormor 80 år!
Så nu drar jag till Småland över dagen för att fira henne i efterskott. Mot Värnamo närmare bestämt. Värnamo var mitt andra hem när jag var liten, var alltid hos mormor och morfar under loven och vissa helger. Så det känns bra att äntligen ha tid att åka dit igen.

Hejsvej!

Igår fick jag en bulle.
Jag blev glad. :)

Och lika snabbt som allt kan gå åt skogen, så kan det vända och bli bra igen.
Idag kom min räddande ängel i form av Sanne.
En promenad med henne där vi båda fick chansen att spy ur oss all skit och samtidigt hjälpa varandra och jag fick den där välbehövliga kramen som jag längtat efter hela veckan. Och nu känns det lite bättre, och magen känns lite lugnare igen.
Nu lyssnar jag till Helena Bergströms fina sångröst i filmen "Sånt är livet" och försöker att glömma allt jobbigt en liten stund. Samtidigt försöker jag att plugga lite utan att ta på mig för mycket. Lagom är bäst som man säger. I alla fall ikväll.

Nu är denna videon visserligen inte från Sånt är livet, utan från filmen Livet är en schlager. Men det är Helena Bergström som sjunger i alla fall. ;)

Det är intressant det där med att det alltid är den sista lilla droppen som får bägaren att rinna över.
Hela denna veckan har varit lång, jobbig och fylld med stress. Min magkatarr har börjat krångla igen och de senaste dagarna har jag haft konstant svidande i magen och mått illa varje tugga jag tagit. Men jag vet att det är stressen och det blir bättre.
Idag har inte varit något undantag. När jag väl kommer hem är jag trött och snurrig i huvudet. Då upptäcker jag att mitt älskade Coca Cola glas från Spanien inte går att finna. Slutligen hittar jag det i soporna, sönderslaget. Självklart är det en olyckshändelse, men det var just denna lilla droppen som fick bägaren att rinna över. Jag kände hur jag helt enkelt inte orkade längre. Jag sjönk ihop i en matt hög på golvet och orkade inte resa mig. Där satt jag och glodde rakt fram innan tårarna slutligen började falla ner för mina kinder. Fast tillslut orkade jag inte ens gråta, utan satt bara att stirrade rakt fram.
En sådan liten skitsak borde inte påverka mig, men i detta tillståndet krävs det inte mycket för att allt ska kännas övermäktigt.

Jag och Voldemort sörjer mitt glas.

Nu har jag läst ut en av de tre böcker som jag lånade i tisdags.
August Strindbergs "Ett halvt ark papper".
Det är en samling med noveller som herren ifråga skrivit. De var faktiskt bra, men jobbiga att läsa eftersom det är skrivet på "gammelsvenska" och är det något som är svårt att läsa så är det just detta. Men när man väl kommer över språksvårigheterna så får man snabbt ett flyt i hur man ska läsa och de 9 novellerna lästes på två dagar.

Den innehöll:
Ett halvt ark papper
Fotografi och filosofi
Brist på förståelse
Scen från Helvetet
I vindskontoret
Måste
Skräddarns skulle ha dans
En begravning
Jubal utan jag

Jag kan väl inte direkt påstå att det är någon bok som jag skulle springa runt och rekomendera alla att läsa, eftersom det var som sagt bara en massa korta noveller. Men jag känner mig i varje fall duktig som har läst den. Jag känner att min kulturella sida har ökats lite. Och jag är ett steg närmare mitt mål att läsa så mycket klassiker eller klassiska författare som möjligt. Och vem passar mer perfekt att läsa då om inte Strindberg?

Så jäkla söt!

Jag sitter och funderar på vad som hände med det fina sommarvädret?
För en vecka sen sprang jag runt med shorts, promenerade med Sanne längs en strand barfota med sand mellan tårna. Nu sitter jag instängd på ett bibliotek, med en grå himmel utanför. Igår ösregnade det verkligen! När jag väl kom hem från att ha suttit på WSP och jobbat med ex-jobbet, så var jag dygnsur! Jag hängde upp min mössa och mina vantar på elementet. Detta gjorde jag vid 6-tiden. Halv 12 på natten så var de fortfarande fuktiga! My gooood!

Bort med sugvädret och tillbaka med toppvädret!
Jag vill ut och promenera i shorts eller kjol!

I tisdags när vi satt instängda på bibblan hela dagen så kunde jag inte motstå den charm som alltid attackerar mig när jag är på ett bibliotek. Jag måste erkänna att jag är lite stolt över att detta var mitt första "felsteg" under mina tre år som student på detta bibliotek.
Jag kunde alltså inte motstå den dragningskraft som böckerna har på mig...
Så jag lånade tre! :D

Det är en lång vecka det här.
Känns som att den har hållt på i evigheter och att den ska hålla på i två evigheter till.
Men men, snart är det slut!
Det är lika bra att kämpa på nu för att få så mycket som möjligt rätt från början, och slippa göra om hela skiten senare. ;)

Idag ska vi sitta på Högskole biblioteket till kl 2, sen är det handledning som gäller vid halv 3.

Det finns en chans att det kommer några tidsinställda inlägg under dagen. (ooooh, näää) Har ingen aning om jag gjort rätt och lyckats. Jag och tekniska grejer är inte alltid bästa vänner, fast ibland så klickar vi! ;)

Största delen av dagen har spenderats inne i stan.
Med lunch, studiebesök och en liten shoppingrunda.
Därför tänkte jag nu visa lite bilder på dagens fynd.


Köpte en jättefin rosa BH i spets. Riktigt söt faktiskt. :)

Nytt svart nagellack, likadant som min syster har så jag vet hur grymt bra det är.

Svarta vantar.
Nu när det börjar bli varmt ute så är mina tjocka vintervantar lite väl varma att ha.

Självklart köpte jag böcker på second hand.
Knappast någon som är förvånad över det, haha.

Och så lite Agatha Christie, henne kan man ju inte motstå. ;)

Så därför köpte jag två!

Det var allt för denna gången. Erkänn att ni blev lite avundsjuka...;)

Sitter här och gungar i takt med huvudet, med mitt kaffe medan jag lyssnar på "Den närsynte bofinken Knut".
Haha, så jäkla bra! ;)
Jag blir glad av att höra den i alla fall, och det är allt jag bryr mig om. :P
Det gäller att göra det bästa av morgonen.
Ibland får man ju försöka i varje fall.

Härmed efterlyser jag en sambo vid namn Malin.
Haha.
Nä, men jag har ju liksom tagit förgivet att hon är i Skåne under denna helgen, eftersom att hon inte har varit här. Men hon har ju fortfarande inte kommit hem, så därför blir jag lite fundersam. Fast jag får väl vänta tills imorgon, då kommer hon säkert tillbaka. Hon måste väl gå på föreläsning någon gång. ;)

Oh. My. God.
Snyyyyft!
Haha eller något i den stilen i alla fall, en liten tår fällde jag i varje fall i slutet av filmen.
Så bra, så fint.

Just nu sitter jag och tittar på en film från Lovefilm som jag inte ens visste att jag hade i min lista. Så det var ju en överraskning när den damp ner i brevinkastet, men jag är glad att den gjorde det för den är rätt bra faktiskt.

"Där havet slutar" heter den och handlar om en liten pojke som försvinner när han är tre år gammal, och hans familj letar och letar, men hittar honom inte.
Inte fören nio år senare.
Är i slutet av filmen och nu försöker de anpassa sig efter alla dessa år. Ska bli intressant att se hur den slutar, för jag vet inte vem jag tycker mest synd om. Familjen som förlorat sin son/bror i nio år, eller den stackars pojken som nu har ryckts från den familj som han själv har levt tillsammans med under tiden och som han tror är sin riktiga familj, och nu helt plötsligt flyttar hem till främlingar.