Detelja

Gud vad jag älskar mina älsklingar.
Det känns riktigt hemskt att inte kunna ha dem alla hos mig!
När mamma och jag kom hem ifrån vårat shoppande så tog jag ut Xena (marsvin) ur buren och gick upp och satte mig i soffan och kollade på Project Runway med Nikki. Efter ett tag så lägger jag mig ner med Xena på magen. Men det slutar med att hon kryper upp och lägger sig på min axel precis som en råtta. Och slutligen så lägger hon ner huvudet på min axel och lutar sig mot min kind och sluter ögonen. Jag var seriöst påväg att börja gråta, blev så himla rörd över hur lugn och stabil hon har blivit. Särskilt när man jämnför med hur stressad och vild hon var när jag tog över henne. Hon var så stressad att det räckte med att man tittade på henne så började hon släppa päls, så hon fällde ju konstant. Konstigt att hon inte blev naken...

Sen nu precis efter att vi ätit i uterummet, så la jag mig lite halvt ner i soffan. Då ser jag att Kotte ligger på andra sidan bordet och följer mig med blicken. Jag ger henne en släng puss och hon reser sig och tränger sig in mot bordet och soffan. Egentligen så gillar inte mina föräldrar när de är där, för det är trångt så de brukar alltid skaka till bordet och allt som är på det. Men ingen av dem sa något. Kotte lägger sig på golvet nedanför soffan och jag börjar gosa med henne. Helt plötsligt får jag ett infall, som jag inte fattar att jag genomförde. Är det något som våra hundar INTE får så är det att vara i möblerna, förutom om vi ger dem tillåtelse. Trots att pappa sitter i fotöljen jämte mig så klappar jag på dynan och bjuder upp Kotte i soffan. Hon klättrar upp och lägger sig framför mig mellan mitt huvud och mina ben, så att min kropp liksom sluter sig omkring henne. Jag lägger mitt huvud på hennes rygg och håller om henne. Varken mamma eller pappa säger ett ljud och vi ligger sådär medan vi kollar på Hundcoachen.
Och det härligaste med det hela är inte att mamma och pappa håller tyst, utan det faktum att Kotte ligger helt lugnt och stilla kvar och bara njuter! Alla som har träffat henne vet hur stressad och otålig hon är. Även om Kotte skulle sitta kvar hur länge som helst om jag gav henne kommando, så kan jag lova er att hon inte skulle sitta tyst hela tiden. Det värsta hon vet är att sitta still eller vänta på sin tur. Hon ska ha action hela tiden, Fullt ös medvetslös är defenitivt hennes motto.
Men nu låg hon där helt lugnt och stilla och bara njöt när jag klappade henne. Än en gång blev jag rörd och kände bara ren kärlek mot min fina vovve, som alltid har gjort allt som jag bett henne om. Allt jag har tyckt varit roligt har hon ansträngt sig i och också tyckt varit roligt.
Och det märks ju verkligen när jag nämner de grenar som jag har tränat henne i. Det är ganska mångsidigt om vi säger så...
Jakt (både riktig jakt och tävling, kom trea i en jakttävling efter pappa (som vann med Axe) & Inge (ägaren till Axes pappa Rolex) men domaren sa att vi kunde ha vunnit, men jag sabbade genom att ge fel signal under dirigeringen), Bruk, Agility (det vi tränat mest), Lydnad, Tävlingslydnad, Handling (har ställt ut henne), FlyBall & Freestyle.

Jag önskar verkligen att Kotte hade klarat av att vara ensam, så att jag kunde ha henne med mig till Halmstad. men det skulle bara vara elakt att skilja henne ifrån de andra två. Det bästa för henne är att stanna kvar här. Och det känns verkligen hemskt!!