Detelja

Igår blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.
Efter förra inlägget så gick jag ner och kollade runt lite på Andersbergs festivalen som de hade i närheten av min lägenhet. Det var helt okej, jag kom medan 10-12 åringar höll på att sjunga i talangjakten och stannade och lyssnade på bidragen. Sen fastnade jag vid ponny-ridningen och stod där och önskade att jag också var så liten så att jag hade kunnat ställa mig i kö och fått rida en runda. Usch vad jag saknar ridninen och kontakten med hästar. Men men jag har ju en moster som har ett stuteri, så jag får min behövliga dos då och då när jag är och hälsar på!


Vid scenen

När jag kom hem igen så gick jag på en lång och välbehövlig runda med Axepaxe och njöt av solen som tittade fram lite då och då.





Efter promenaden så gick jag hem och pluggade och pluggade och pluggade. Tills jag ville slänga ut boken genom fönstret...

Sen kom Sanne och pratade lite, alltid trevligt. Vi skulle egentligen grillat igår, men fick ställa in det eftersom Sannes lillasyster skulle komma och hälsa på.
Så när mina planer för kvällen inte blev av, så blev jag rastlös. Satt och pluggade lite till och sen fick jag ett sms från Aleksandra som lyckades att övertala mig att följa med till Kåren med dem. Det var sista gången för terminen. Så jag begav mig hem mot henne, bara för att efter ett tag inse att jag inte hade en aning om var jag var. Så vi fick spendera typ en halvtimme på telefon för att lyckas lokalisera mig... det slutade med att hon fick komma och möta mig...haha
De var ett trevligt gäng på 20 pers som hade fullt ös i det gemensama köket, massa olika nationaliteter och jag tror att jag kan ha varit den enda svenska personen i rummet. Men vad gjorde väl det? Jag hittade en tyska som jag tvingade att prata tyska med mig. Jag läste ju det för några år sen och kom inte ihåg någonting, det visade sig även att det som jag faktiskt kom ihåg var fel! Dumma lärare som lär ut fel saker. Så min fina fras "Herr Ober, die glaskarte bitte", skulle egentligen vara "Herr Ober, die icekarte bitte"! Jäkla tyskalärare!
Väl på kåren så träffade vi på både Frida och Julia ifrån klassen och de dansade jag med i typ en timme medan jag undrade vart Aleksandra hade tagit vägen...
Men sen hittade jag henne igen och då dansade vi allihopa. Det var ett liveband som spelade, men jag och Frida sjöng högre än vad de gjorde, så vi tyckte att vi skulle storma scenen och ta över... det gjorde vi inte.

Efter kåren stack vi tillbaka till Krusbäret (där de bodde) och hade efterfest. Tills jag vid kvart i 5 insåg att jag hade min fina lilla plutt hemma i lägenhten som väntade på mig. Så jag slet mig loss ifrån polacken Kuba och cyklade hem och möttes av en överlycklig axe som nog trodde att jag hade övergett honom.

Idag har jag sovit länge, promenerat, suttit vid datorn, pluggat i en oändlighet, pratat med Nikolina på MSN (mycket trevligt!), och självklart även lite med Angela, promenerat lite till, läst lite till och nu sitter jag här med mitt fina kaffe som jag ska njuta av!


Måste bara säga att jag var gryyym på fotbollspel! Dock så har jag fortfarande ont i armen av mitt engagemang i spelet. Vi spelade 2 och 2, och jag var både duktig på att göra mål och skydda målet. (Jag är övertygad om att det bara var nybörjartur, så nästa gång lär jag väl suga fett). Jag fick många "mål-kramar" av en spanjor...


Fina Aleksandra hade dansuppvisning i köket och imponerade på både mig och en annan tjej, som sprang och tog på sig en kjol för att kunna härma och lära sig lite moves av Aleksandra.