Lördagens äventyr

Lördagens festligheter var fyllda med en massa saker.
Började med inflyttningsfesten hos Linda och Erik, som var mycket nice indeed. Linda hade gjort sjukt goda cup-cakes som jag satt och inhallerade så fort ingen såg mig... haha!
Fick chansen att snacka lite mer med folk och få lite bättre kontakt tyckte jag. Bl a med MT, Lina och Elin. Kändes riktigt bra faktiskt. Kan vara kul att känna folk lite bättre. :)

Följde med ut, vilket inte händer så ofta...
Vi var på Deep/Distorstion (?)
Gick dit med bla Elin, Linda, Annie, Erik och några till. När det var stängning gick jag ut därifrån med Elin, Angela, Elsa och Nils... Så lite utbyte av folk...;)
De andra försvann en efter en under kvällens gång.
Det hände en massa saker där inne, men pallar inte skriva om allt här... haha!

Kom inte på att jag hade min kamera med mig fören det var dags att gå hem... haha *suck*

Hände lite allt möjligt...
Jag och Angela fick världens bästa idé... trodde vi... vi "föll" nämligen rakt ner i en rabatt (med vilje). Satan vad ont det gjorde! Men vi fick i alla fall applåder av bandet som hade spelat under kvällen. Samma band som Elin sen följde med på efterfest. De hade en hel parad med folk som gick i en klunga gatan fram. Såg rätt roligt ut.
På vägen mot ett matställe hittade Nils en full kille som låg och sov på trottoaren. Självklart var jag och Angela tvungna att lägga oss ner bredvid honom och låtsas sova och ta kort... Vilket var jätteroligt, enda tills den fulle snubben vaknade! Då skyndade vi vidare...

Sen hände inte så mycket mer, förutom 2 jobbiga snubbar som störde när vi satt och åt. Att folk inte kan hålla sig till sig själva... De var väldigt påträngande och ställde massa privata saker som de inte har med att göra, så jag snäste tillbaka tills de gav sig. Skumma typer...

Sen följde Nils och Angela mig till bussen, and the rest is history... eller något sånt. ;)


Söta Elsa

Angela & Nils tog en tupplur på gatan medan vi väntade på att alla skulle komma ut...

Så här såg Åkarp ut, när jag promenerade hem från bussen 06:40 på söndagsmorgonen. (Jag mötte inte en enda människa...)

Men det gjorde inte mig någonting...

Jag var lika glad ändå...;)

Vem behöver sällskap, när man kan roa sig med en kamera?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0