Detelja

Idag var det verkligen talesättet "uppe med tuppen" som gällde i detta hushållet.
De där långa härliga sovmorrnarna, där det slutade med att jag tillslut fick väcka Axe för att släpa ut honom på morgonrundan, är sorgligt nog borta med vinden. Min teori är att åldern har hunnit ikapp min lille vovve. Eller åtminstone hans blåsa. Men jag ska inte klaga, fyller man 10 år om endast några veckor, så är det inte så konstigt om man måste upp och kissa direkt på morgonen.
Men att bli väckt kvart över sex på morgonen är inget jag direkt uppskattar. Så Axe fick allt kämpa ett tag med sitt uppdrag att få upp mig ur sängen. En hel timme fick han kämpa närmare bestämt.
Så kvart över sju gav jag upp och rullade ur sängen, klädde på mig och följde gäspande efter vovven ut i det tråkiga vädret. Han var överlycklig och pigg... och kissnödig!
Jag... sov under största delen av rundan.
Det är fördelen med att ha en labrador. De är ju så bra på att leda folk, därför de används som blindhundar. ;)
Imorse var Axe verkligen min ledarhund, han gick och jag följde efter. Jag orkade inget annat. Haha

Nu ligger den lille skiten och snarkar i soffan... jag är avundsjuk!


Gääääsp... Morrn morrn!